Hickstead

Hickstead föddes 2 mars 1996 i Lith, Nederländerna. Han var en hingst som reds av kanadensaren Eric Lamaze. Tillsammans vann de bland annat olympiskt guld och silver i banhoppning.

Hickstead var ett holländskt varmblod och blev bland annat utnämnd till bästa häst i sin gren i VM i Kentucky 2012 efter att ha hoppat fyra felfria rundor.

Under en världscuptävling i Verona i Italien den 6 november 2011 föll Hickstead efter en avslutad runda plötsligt ihop inne på banan och dog. Hickstead blev 15 år gammal.



 
 

Rolf-Göran Bengtsson

Rolf-Göran Bengtsson föddes i Södra Sandby 2 juni 1962. Han är en svensk ryttare bosatt i Breitenburg, Schleswig-Holstein i Tyskland. Han har bland annat vunnit två OS-medaljer och två EM-medaljer under karriären som tävlingsryttare. I det svenska landslaget representerar han Flyinge Ryttarförening.
Han började som ung med ponnyridning och har där två SM-guld i fälttävlan. Under OS i Aten 2004 tävlade han med hästen Mac Kinley.

Han har jobbat som beridare hos Jan Tops och tävlade då mycket framgångsrikt på stoet Isovas Pialotta. Numer har han, tillsammans med Bo Kristoffersen, egen verksamhet i Tyskland.

1996 tog Rolf-Göran sin första Grand Prix-seger, i Göteborg tillsammans med hästen Paradiso. Efter det har han vunnit ytterligare tolv tävlingar.

 
2004 var ett blandat år för Rolf-Göran. Misslyckade tävlingar mixades med framgångar som GP-segern i Cannes och lagsilvret vid OS i Aten. En olycka höll honom borta från ridningen en kortare tid.
"Roffe" vann, tillsammans med hästen Ninja la Silla, silvermedalj i den individuella hoppningen under Olympiska sommarspelen 2008 i Peking, Kina. Det var Sverige första individuella medalj i hästhoppning sedan 1932.

Både 2001, 2008 och 2011 tilldelades han även Sydsvenska Dagbladets pris Skånebragden.
18 september 2011 van han sitt och Sveriges första EM-guld i hoppning, i Madrid, tillsammans med Ninja la Silla som då var 16 år.
 
"Roffe" belönanes med Jerringpriset 2011 för sina insatser under året.


2012 var han med i det svenska vid OS i London tillsammans med Casall la Silla.



 

Fakta om hoppryttare

Jag kommer nu börja med att skriva om olika kända hoppryttare i världen.
Vad tycker ni om det?

Lydigare hopphäst

Låt inte hästen bli för lång och hoppa av vid första möjliga avsprångspunkt. För att få hästen att hoppa intill ett hinder kan man i distanserna mellan hindren rida framåt de första galoppsprången för att sedan sitta och vänta. Då ger man hästen möjlighet att hoppa mer intill hindret och dessutom få ett rundare språng.
Dock är det inte alla hästar som väntar och lyssnar på sin ryttare i distanserna.
För att få hästen att lyssna kan man också göra halt mellan hindren för att sedan hoppa om igen.

Klättring stärker hästen

 

Klättring är mycket bra styrke- och konditionsträning för en häst. Det stärker hästens hals-, rygg- och bakbensmuskler och får den att använda dem på rätt sätt.

Tänk på att alltid klättra rakt upp eller rakt ner för en backe – inte snedda. Om hästen förlorar fotfästet kan den börja glida på snedden, och det är mycket svårare att parera. Var också noga med vilket underlag du väljer så att det inte är halt eller väldigt ojämnt.

Anpassa klättringen efter hästens kondition, styrka och förutsättningar i övrigt, så att den inte blir överansträngd.

Klättra uppför med häst

Det är viktigt att du står i fältsits när du klättrar uppåt så hästen inte hamnar i bakvikt och får svårt att balansera er. När en häst klättrar uppför förflyttas dess tyngdpunkt framåt och därför måste du göra samma sak. Ju brantare det är desto mer anstränger hästen sin rygg och bakbensmuskulatur och du måste göra allt för att inte öka den ansträngningen. Höj dig då mer ur sadeln, så flyttas även din tyngdpunkt framåt. Om det är svårt att hålla balansen är det bra att gripa tag i hästens man. Låt hästen ha ganska fria tyglar så att den får full rörelsefrihet i halsen.

I mindre branta kan du rida i alla gångarter, men riktigt branta backar ska bara ridas i skritt eller galopp. Trav innebär en för hård belastning på höftleder och rygg.

Klättra nerför med häst

Klättring nerför är bra träning för en häst som har svårt att samla sig. Den tvingas kröka sina haser och bakknän, och sätta bakbenen längre under sig – precis vad vi eftersträvar vid all annan träning. Klättring nerför ska bara göras i skritt, eftersom frambenen belastas hårt. Om det går att undvika ska klättringen nerför inte vara lika brant som uppför.

Även utför ska ryttaren undvika att belasta hästens rygg och bakdel. Ha sätet nära sadeln, utan att sitta ner. Överlivet ska vara i en ganska upprätt position. Om du lutar dig för mycket framåt kan hästen få framvikt och förlora balansen. Stöd händerna på mankammen om det behövs.

Även unghästar och konvalescenter (beroende på typ av skada) mår bra av klättring. Led dem gärna upp och ner för lagom branta backar. Du får träning på köpet!


RSS 2.0