En derbybana ska vara minst 1 km lång och är därmed ett riktigt kraftprov. Hindren ligger inte på absoluta maxhöjd, men de är ovanligt många.

Dessutom innehåller en derbybana många naturhinder, som bankar, gravar, s.k pulvermangrav och naturbommar.

Ungefär 14 hinder och ca 17 språng, varav en tre- och en tvåkombination, eller två tvåkombinationer. Tempot är ungefär 400 meter per minut. Hindren är omväxlande rättuppstående och breddhinder.

Efterom dagens ryttare och hästar på internationell nivå håller så hög och jämn klass måste banbyggaren trixa till det för att få utslag i klasserna, bygga tekniskt.

Det innebär knepiga avstånd mellan hindren, glesa hinder, hinder på en böjd linje istället för en rak eller flata bomhållare istället för skålade. Tiden blir också en alltmer avgörande faktor. En felfri ritt över över hinder betyder inte alltid noll fel. Har det gått för försiktigt kommer tidsfelen.

Avstängning innebär att ryttaren inte får fortsätta tävla i pågående klass eller delta i fler klasser under samma meeting.

Utöver de fall som nämns i TR ska följande fall medföra avstängning efter beslut av överdomaren:

·         Ryttare vars häst barrerats ska avstängas från deltagande i meetinget, likaså dennes hästar. Efter beslut av Ridsportförbundet kan strängare straff utmätas. Tidigare under meetinget erövrade priser och premier ska återlämnas då någon straffas för barrering.

·         Ryttare som startat i klass där ryttaren och/eller hästen inte är startberättigad.

·         Ryttare som startat i tävlingsklass utan genomför hästbesiktning.

Utöver de fall som nämns i TR kan följande fall medföra avstängning efter beslut av överdomaren:

·         Ryttare som i något sammanhang obehörigen hoppar hinder.

·         Ryttare som utan särskilt tillstånd före klassen/tävlingen beträder banan till häst eller provar hinder.

·         Ryttare som rider på tävlingsområdet med oriktig utrustning eller med oriktig utrustning på hästen.

Galoppbommar gör underverk med hoppekipagen och det sliter inte på hästarna. Man får en bra känsla för vilken galopp man har.

Många som ska rida den här övningen för första gången får problem på ena eller andra sättet. Hemligheten är att komma in bra på första bommen så man kan vara lugn till andra och tredje. Sätt en bra galopp och håll den genom svängen.

Övningen är bra för ryttarens avståndsbedömning och för att lära sig att reglera hästens galopp.

Den här övningen ger bra träning eftersom det är svårt för många att hålla igång galoppen i sväng.

Försök att ha bommen mitt i galoppsprånget så att du har hästens framfötter en bra bit från bommen, annars blir det lätt att de trampar på bommen med bakbenen.

Rid som om det det var ett hinder, med tanke på var du ska placera bommen och försök att sitta ner när du gör det här. Ställ dig inte upp för då hoppar hästen ofta iväg och tappar sin balans. Gör det i vanlig sits.

Lägg tre bommar på båda långsidorna i ridhuset, innanför spåret. Det ska vara 15 meter ellan bommarna.

Om du har ett kort ridhus kan du använda två bommar på varje långsida.

Du kan även använda två bommar på varje långsida om du har en unghäst. Det är ett bra sätt att vänja unghästen vid att korta sig, eftersom det är korta sträckor det handlar om.

Om du vill göra det lättare kan du också använda bara två bommar istället för tre och om du vill gör det lite svårare kan du höja upp bommarna med kavalettiblock.

Börja med att rida på fyra språng mellan bommarna. Det går ofta för sakta eftersom det är en ganska kort sväng när man vänder upp. De flesta rider lite för kort och får öka till andra bommen, och då blir det trångt till tredje.

När du rider på bommarna på båda långsidorna blir det tajta svängar. Se till att hålla igång galoppen i svängarna.

När fyra språng fungerar bra är det bara att börja experimentera. Kan du rida på fem korta? Fyra mellan första och andra bommen och fem mellan andra och tredje.

Syftet med den här övningen är att lära känna hästens galopp och att lära sig vad som krävs för att reglera den.

Tänk på att sitta ner i sadeln, du behöver inte tänka att bommarna är hinder. Men sitt inte bakom lod utan lite lätt.

Framhoppningsplatsen bör ha samma underlag som tävlingsbanan. Framhoppningsplatsen är till för uppvärmning och förberedelse inför tävling, inte för träning och inte för uppställning av väntande hästar. Plats för väntande hästar ska anvisas av tävlingsledningen.

På framhoppningen ska ryttaren och ryttarens medhjälpare uppträda så att den inte stör andra ryttares förberedelser. En ryttare måste förvissa sig om det är fri passage såväl före som efter det hinder han/hon avser att hoppa. Ryttare som inte står i närmaste tur att gå in på tävlingsbanan ska lämna företräde till de som startar närmast.

Endast ryttaren som ska delta på hästen får hoppa fram hästen under tävlingen. Tävlingsledaren ska tillhandahålla hinder för framhoppning, varav minst ett rättuppstående hinder och ett längdhinder. Det ska dessutom finnas ett lågt hinder på max 70 cm, för ponny 40 cm.

Ryttare får inte begagna andra hinder eller hinderdelar för framhoppning än de som ställs till förfogande av tävlingsledningen.

Hindren ska vara uppbyggda på normalt sätt och hinderdelarnas kvalitet ska vara jämförbar med dem som finns på tävlingsbanan. Hindren ska tas i den riktning arrangören angett och de ska vara försedda med flaggor, röda till höger och vita till vänster.

Hinder på framhoppningsbanan får inte överstiga, i höjd och längd, 10 cm mer än höjden och längden på hindren i pågående tävlingsklass upp t.o.m. 1,40 hoppning. Om aktuell tävlingsklass är högre än 1,40 hoppning får hindren på framhoppningsbanan vara max 1,60 m höga och max 1,80 m långa. I avdelning B begränsas framhoppningshindren till klassens maxhöjd och maxlängd.

I samtliga ponnyklasser begränsas framhoppningshindren till klassens maxhöjd och maxlängd.

Rättuppstående hinder ska innehålla minst två bommar, längdhinder minst tre bommar varav den bakre ska vila i säkerhetshållare. Trippelbarr får inte användas på framhoppningen. Kombinationer får heller inte användas på framhoppningen.

Hindren ska placeras innanför spåret för att medge fri passage på spåret.

Om marklinje används får denna placeras omedelbart under den främsta delen av hindret, men inte det minsta stycke mot landningssidan. Däremot får marklinjemarkering placeras upp till en meter framför hindret.

Travbom framför framhoppningshindret får endast användas om inte någon av de ryttare som samtidigt hoppar fram har invändningar mot detta.

Funktionärsansvarig för framhoppningsplatsen ska finnas på eller i omedelbar anslutning till denna från 30 minuter före tävlingsklass början till dess slut. Det är arrangörens ansvar att se till att markförhållandena på framhoppningsplatsen är godtagbara och vid behov flytta framhoppningshindren.

Ridhjälp med framridning på tävlingsområdet får endast lämnas av annan person i samma åldersklass som ryttaren.

Barrering innebär att man med mer eller mindre smärtsamma metoder får hästen att lyfta bättre på benen. Det kan t.ex. vara att man använder grus eller nubbar i benskydden som gör ont då hästen slår i bommar. TR skriver såhär: ”Med barrering menas att ryttaren och/eller medhjälpare med aktiv handling med eller utan tekniska hjälpmedel kan antas åstadkomma fysisk smärta hos hästen i samband med hoppning i syfte att tvinga hästen att hoppa högre eller försiktigare”.

Idag är det strängt förbjudet med barrering, men det görs fortfarande chockerande upptäckter.

Det är brukligt att man sätter på hästarna el-benskydd, där man sedan via fjärrkontroll utlöser en stöt vid avsprånget, för att hästarna ska trycka ifrån och lyfta ordentligt på benen.

Metoden sägs vara populär då den ger omedelbar effekt, utan fysiska skador eller substanser som går att spåra vid dopingkontroller. Det ska även finnas el-sporrar, som dock används mest inom dressyren.

Domare måste besiktiga banan och inspektera alla hinder innan varje klass startar.

Före varje tävlingsklass får de ryttare som deltar i den kommande klassen beträda banan till fots för att inspektera hinder, kontrollera avstånd och välja ridväg.

Tillstånd att besiktiga banan lämnas av domare eller tävlingsledare genom skylt, signal och/eller besked i högtalare.

Tiden för tillträde till banan kan begränsas. Vid besiktning av banan ska klädseln vara snygg och prydlig. När klass inte pågår ska det finnas en skylt på tävlingsbanan som tydligt anger ”Banan stängd” respektive ”Banan öppen”.

Domare måste besiktiga banan och inspektera alla hinder innan varje klass startar.

Före varje tävlingsklass får de ryttare som deltar i den kommande klassen beträda banan till fots för att inspektera hinder, kontrollera avstånd och välja ridväg.

Tillstånd att besiktiga banan lämnas av domare eller tävlingsledare genom skylt, signal och/eller besked i högtalare.

Tiden för tillträde till banan kan begränsas. Vid besiktning av banan ska klädseln vara snygg och prydlig. När klass inte pågår ska det finnas en skylt på tävlingsbanan som tydligt anger ”Banan stängd” respektive ”Banan öppen”.