Avdelning B ska finnas i alla normala tävlingsklasser eller som separata klasser från 90/LD hoppning till 1,30/msv B hoppning. Bedömningen ska vara A.

Rosett delas ut till placerade. Sammanslagning av avdelningarna får inte göras. Alla ekipage har rätt att starta avdelning B om inte klassen är begränsad för endast unghästar. Häst som tidigare under tävlingsdagen startat i avd. B får inte starta avd. A.

Hästar under 3 år får aldrig starta. 4-åriga hästar får starta högst 1m/LC hoppning. 5-åriga hästar får starta högst 1,30/msv B hoppning. 4 och 5-åriga hästar får endast starta i avd. B. 6-åriga hästar får starta högst 1,40/ msv A hoppning.

6-åriga hästar får starta i avd A i klasser 0.90-1,25/LD-LA+ hoppning efter att ha presterat två felfria ritter på lägst lokal nivå i avd B på minst samma höjd det år hästen blir 6 år, men de får inte starta avd A i klasser 1,30-1,40/msv B-msv A hoppning efter två felfria ritter i avd B.

Ponny som tidigare under tävlingsdagen startat i avd B får inte starta i avd A i senare klass.

7-åriga och äldre ponnyer får starta i SM, NM, EM.

Galoppbommar gör underverk med hoppekipagen och det sliter inte på hästarna. Man får en bra känsla för vilken galopp man har.

Många som ska rida den här övningen för första gången får problem på ena eller andra sättet. Hemligheten är att komma in bra på första bommen så man kan vara lugn till andra och tredje. Sätt en bra galopp och håll den genom svängen.

Övningen är bra för ryttarens avståndsbedömning och för att lära sig att reglera hästens galopp.

Den här övningen ger bra träning eftersom det är svårt för många att hålla igång galoppen i sväng.

Försök att ha bommen mitt i galoppsprånget så att du har hästens framfötter en bra bit från bommen, annars blir det lätt att de trampar på bommen med bakbenen.

Rid som om det det var ett hinder, med tanke på var du ska placera bommen och försök att sitta ner när du gör det här. Ställ dig inte upp för då hoppar hästen ofta iväg och tappar sin balans. Gör det i vanlig sits.

Lägg tre bommar på båda långsidorna i ridhuset, innanför spåret. Det ska vara 15 meter ellan bommarna.

Om du har ett kort ridhus kan du använda två bommar på varje långsida.

Du kan även använda två bommar på varje långsida om du har en unghäst. Det är ett bra sätt att vänja unghästen vid att korta sig, eftersom det är korta sträckor det handlar om.

Om du vill göra det lättare kan du också använda bara två bommar istället för tre och om du vill gör det lite svårare kan du höja upp bommarna med kavalettiblock.

Börja med att rida på fyra språng mellan bommarna. Det går ofta för sakta eftersom det är en ganska kort sväng när man vänder upp. De flesta rider lite för kort och får öka till andra bommen, och då blir det trångt till tredje.

När du rider på bommarna på båda långsidorna blir det tajta svängar. Se till att hålla igång galoppen i svängarna.

När fyra språng fungerar bra är det bara att börja experimentera. Kan du rida på fem korta? Fyra mellan första och andra bommen och fem mellan andra och tredje.

Syftet med den här övningen är att lära känna hästens galopp och att lära sig vad som krävs för att reglera den.

Tänk på att sitta ner i sadeln, du behöver inte tänka att bommarna är hinder. Men sitt inte bakom lod utan lite lätt.

Ryttarens klädsel

Ryttarens klädsel ska under tävlingsritten och vid prisutdelning vara:

•          Ridkavaj. Ridkavaj kan även bytas ut mot fritidsjacka eller långärmad tröja.
•          Ridbyxor
•          Polotröja eller skjorta med ärm.
•          Ridstövlar eller jodphursskor med shortchaps utan fransar.

Vid dåligt väder får överdomare ge ryttare rätt att rida i regnrock eller regnställ. Överdomare får medge att ryttarna tar av ridkavajen/jackan då vädret ger anledning till det.

Ryttarens utrustning (gäller hela tävlingsområdet):

•          Hjälm av godkänd typ med hakbandet i funktion, ska bäras vid all ridning.
•         Säkerhetsväst, knäppt och av godkänd typ, ska bäras vid all ridning, av alla ryttare fram till och med det år ryttaren fyller 18 år. Säkerhetsväst får bäras under eller utanpå ridjackan. Ryttare som bär säkerhetsväst har möjlighet att rida utan ridkavaj, med endast långärmad tröja eller långärmad skjorta under västen utan att det är att betrakta som oreglementsenlig klädsel. Gäller vid alla typer av tävlingar.
•         Sporrar av vilket slag som helst som är så konstruerade att de kan såra eller sarga hästen får inte bäras. Sporrarna ska vara av metall och bäras rättvända. För ponnyryttare ska sporrens hals/utskjutande del vara av runda/trubbig och ha en maximal längd av 15 mm mätt från yttersidan av sporrens skänkel.
•         Om ryttare till häst har spö får längden inte överskrida 75 cm. Bara ett spö får bäras. Spö får inte vara försett med tyngd (eller liknande) i spetsen som kan förstärka dess verkan.

Hästens utrustning (gäller hela tävlingsområdet):

•          Sadel ska användas. Stigbygel/stigläder måste hänga fritt, fäst i stigbygelkrampan och på utsidan av sadelkåpan. Det är inte tillåtet för ryttaren att på något sätt fästa, direkt eller indirekt, någon del av sig själv till hästens utrustning.
•          Blinkers och huva är förbjudna, dock får insektsskydd och luva användas.
•          Tyglar. Får endast vara fästa i bettet, eller direkt i huvudlaget. Hackamore och gags (där tyglarna är fästa i nack- eller sidostycket och löper genom betselringarna) är dock tillåtna.
•          Hjälptyglar. Alla slags hjälptyglar är förbjudna med undantag för martingal med tyglarna i löpande ringar. Vid framridning är alla slags hjälptyglar tillåtna (hästar). Vid framhoppning till klasser t.o.m. 1,30 hoppning är alla slags hjälptyglar förbjudna med undantag för martingal. För ponnyer är inga hjälptyglar tillåtna någonstans på tävlingsområdet, förutom martingal.
•          Om fårskinn/plysch används på huvudlagets sidostycken får diametern mätt från hästens huvud inte överstiga 3 cm.
•          Benskydd

För hästar t.o.m. 7 års ålder gäller följande för bakbensskydd inom hela tävlingsområdet.

•   Varje skydd får väga max 200 gram.
•   Den rundade delen av skyddet måste täcka insidan av kotleden.
•   Högsta höjd på skyddet är 16 cm.
•   Lägsta höjd på skyddet är 5 cm.
•   Skyddets insida måste vara helt slätt.
•   Endast oelastisk kardborreknäppning är tillåten och ska knäppas på utsidan.
•   Inga andra skydd/ingen annan utrustning kan användas tillsammans med ovanstående skydd.

För äldre hästar (fr.o.m.8 år) gäller följande för benskydd:

•   Den totala vikten för all utrustning på ett hästben (benskydd, strykkappor, boots, karledsring etc.) är 500 gram. Detta gäller både fram- och bakben. Hästskon räknas inte med i vikten.

Några tips för en lösgjord häst:

1. Se till att hästen hela tiden är avspänd, både fysiskt och psykiskt.
2. Innan du börjar rida bör du ha en tydlig plan för ditt arbete med hästen och se till att du hela tiden är medveten och fokuserad.
3. Bygg upp ditt arbete så det är en tydlig stegring av kraven. Börja lätt och gör det sedan lite svårare.
4. Om du får problem eller spänning bör du alltid kontrollera att hästen verkligen förstår vad du menar.
5. Om din häst blir spänd måste du snabbt backa tillbaka och göra jobbet lättare för din den.
6. Rid mycket över gångar för att få din häst lösgjord.
7. Lägg in regelbundna kontroller av att din häst går för lätta hjälper och bär sig själv under ridpasset och att den söker ett mjukt stöd på bettet.
8. Om du har en het häst är det bra att ligga kvar ett tag i samma övning så den vänjer sig och får förtroende.

Vad är en bra form?

Det beror helt och hållet på vilken häst du rider. En 4-årig häst ska gå i en helt annan form jämfört med en färdigutbildad. En bra form handlar om att hästen ska arbeta med balans och stöd i tygeln. Det är viktigt att inte bara fokusera på hästens hals och huvud utan istället lägga större vikt vid att hela hästen jobbar bakifrån och fram till handen. En del hästar går väldigt fint med nosryggen i lodrät linje utan att jobba genom hela kroppen.

Det finns ingen "fast bild" av hur en häst ska arbeta. Det är mer en helhet av hur alla hästens muskler arbetar från bakbenen över korset och ryggen, genom bogarna och fram till bettet. Hästen ska ha en tydlig överlinje och arbeta med en elastisk rygg. Den ska också söka sig framåt-nedåt med huvud och hals.

Ryttaren ska ha kontroll på hur hästens framdel är placerad i förhållande till bakdelen. En bra form är att du har lika mycket koll på båda sidor, att hästen "paketeras" mellan höger och vänster skänkel i bjudning fram mot handen

På den unga hästen är det väldigt viktigt att befästa en stadig form med ett trevligt stöd i handen. Den ska vara avslappnad och arbeta i balans i alla gångarter.

Har du en 5-åring visar du redan i dressyrprogrammet att du kan variera formen och att hästen söker sig framåt-nedåt. Ju äldre hästen blir, desto mer kan du variera formen i och med att hästen förbättrar sin balans.

Många hästar rids ofta med för kort hals och jobbar inte ärligt fram till bettet. Det är A och O att din häst är i balans och bär upp sig med bakbenen. Formen ska bibehållas i alla rörelser och hästen får inte korta sin hals när du t.ex. rider in i skänkelvikning eller skolor.

Nacken ska i slutänden vara den högsta punkten. Hästen ska vara avslappnad och följa de grundläggande hjälperna.

Om bakbenen är väl undersatta och hästen jobbar bra genom hela kroppen kanske det är en styrkesak innan nacken kommer till den högsta punkten. Om du jobbar vidare i ett halvår till så kommer nacken upp av sig själv.

Kontakten bakifrån och fram till handen och tvärtom är det viktigaste av allt. Därför ska man inte stirra sig blind på om nacken är högsta punkt eller inte.

Som ryttare ska man våga ha lite "is i magen" när man rider 6- och 7-åriga hästar och det börjar krävas lite samling. Om domarna skriver att hästen är för låg framtill gäller det att bygga upp den bakifrån genom att rida fler skolor och fler halvhalter. Då kommer nacken så småningom upp av sig själv. Hur hög nacken ska vara avgörs av hur mycket bakbenen arbetar inunder hästen.

Tips:

• Kontrollera att hästen söker sig framåt-nedåt när du lättar på båda tyglarna i alla rörelser.
• Var noga med att du kan leda med innerhanden och understöd tygeltaget med skänkeln som kontroll på att hästen arbetar runt den inre skänkeln.
• Kontrollera att du kan variera formen utan att hästen ändrar tempo eller linje av sig själv.
• Kom ihåg att det inte finns någon "fast form", utan formen beror på hur hästen är byggd.
• Använd 90 procent ben och 10 procent hand.
• Kontrollera att du kan minska tempot och samla hästen utan att handen går bakåt.
• Sätt en gräns för hur långt bak handen får gå. När du kommer till den gränsen måste handen gå framåt direkt igen.