Övningen börjar med en travbom, 2-2,20 m fram till ett kryss, ca 3,30 m till ett kryss. 6,50-7 m fram till en oxer, och två hinder på en kort diagonal. Höjden har ingen betydelse. Fokus ska ligga på hur ryttaren rider både före och efter hindren, även sitsen står i fokus. Värm upp din häst som vanligt. Börja övningen i trav med ett bra tempo. Sitt stilla och var följsam, låt hästen jobba igenom serien. När du hoppar sista hindret kan du trampa lite extra i den sidas stigbygel du vill att hästen ska landa i. Innan kortsidan vänder du i en mjuk båge och hoppar det närmsten fristående hinder på diagonalen. Hoppa övningen några gånger och variera med vilket håll du vänder åt på kortsidan.

Hitta rytmen mellan hinder

UPPVÄRMNING
För att värma upp hästen är det nyttigt med en studs som innehåller tre hinder. Man ska börja hoppa den lågt, cirka 50 centimeter (du kan använda bara bommar på marken första gången, om det är en oerfaren unghäst) för att sedan stegvis höja upp det mittersta hindret. Ryttaren får då tillfälle att träna sin sits, sitta stilla och hitta balans medan hästen hoppar igenom serien.

Tänk på:
• Det är viktigt att hästarna tänker framåt, men samtidigt inte har för bråttom genom studsen. Hästarna ska hinna hoppa igenom kroppen och få runda språng. Det är viktigt att de hittar sin balans och kroppskontroll. Det är lätt att hästen hamnar i framvikt och river. Följ därför med utan att kasta dig fram på halsen.

• Som ryttare kan man inte påverka så mycket när hästen hoppar studs, utan den måste själv kämpa och bli smidig. Antingen blir det bra språng eller så måste man ta om det igen tills hästen har blivit kvick nog.

• När hästen har hoppat igenom studsen bra från båda håll - avsluta. Hoppar man övningen för länge får hästarna mjölksyra och blir trötta, övningen gör då mer skada än nytta. Det är mer krävande än man tror, speciellt när mittenhindret hamnar kring en meter.

• Alla hästar kan inte alltid ha samma avstånd i studsen. Normalt sett är tre meter lagom, rider man en stor eller liten häst kan man få öka alternativt minska avståndet något. Det är viktigt att man hittar ett avstånd som är lagom, för att hästen ska kunna arbeta på bästa sätt.

RÄKNA GALOPPSPRÅNG
Efter hästarnas uppvärmning på studsen är det dags att hitta rytmen och räkna galoppsprången mellan hinder (med 21 meters avstånd). Övningen går ut på att det ska se lätt och okomplicerat ut. Det ska inte synas vad ryttaren ger för hjälper, det vill säga, inga stora ryckiga rörelser med händerna och inget ojämnt tempo. Avståndet ska hoppas först på sex galoppsprång och sedan på fem, både på båge och på rakt spår.

Tips:
• När hästen värms upp, tänk på att göra övningar så att hästen lyssnar. I trav, bryt av till skritt två steg och sätt igång igen - upprepa. I galopp, öka fyra språng, ta tillbaka tre - upprepa tills hästen lyssnar.

• Tänk på att varje gång man höjer hindren så blir avståndet något kortare.

• Sitt gärna och vänta ut hästen, sätt inte för mycket fart när det bara är små hinder för hästen att ta sig över.

• Tänk hela tiden framåt ... framåt innan första hindret, inte tappa galoppen. Direkt efter landningen - tänk i stället vänta ... vänta.

• Gör en halt mellan hindren om hästen rusar på för mycket och blir för stark. Gör man det en eller två gånger brukar hästarna lära sig att vänta på ryttaren och man kan den tredje gången rida på igen och få ett bra språng.

• Väljer man den "rätta" vägen, längs en mjuk båge, blir avståndet normalt. Kortas vägen genom en rakare linje, blir avståndet trängre. Av detta kan man lära sig att rytm, vägar och avsprångspunkter har stor betydelse för resultatet på banan.

Galoppbommar gör underverk med hoppekipagen och det sliter inte på hästarna. Man får en bra känsla för vilken galopp man har.

Många som ska rida den här övningen för första gången får problem på ena eller andra sättet. Hemligheten är att komma in bra på första bommen så man kan vara lugn till andra och tredje. Sätt en bra galopp och håll den genom svängen.

Övningen är bra för ryttarens avståndsbedömning och för att lära sig att reglera hästens galopp.

Den här övningen ger bra träning eftersom det är svårt för många att hålla igång galoppen i sväng.

Försök att ha bommen mitt i galoppsprånget så att du har hästens framfötter en bra bit från bommen, annars blir det lätt att de trampar på bommen med bakbenen.

Rid som om det det var ett hinder, med tanke på var du ska placera bommen och försök att sitta ner när du gör det här. Ställ dig inte upp för då hoppar hästen ofta iväg och tappar sin balans. Gör det i vanlig sits.

Lägg tre bommar på båda långsidorna i ridhuset, innanför spåret. Det ska vara 15 meter ellan bommarna.

Om du har ett kort ridhus kan du använda två bommar på varje långsida.

Du kan även använda två bommar på varje långsida om du har en unghäst. Det är ett bra sätt att vänja unghästen vid att korta sig, eftersom det är korta sträckor det handlar om.

Om du vill göra det lättare kan du också använda bara två bommar istället för tre och om du vill gör det lite svårare kan du höja upp bommarna med kavalettiblock.

Börja med att rida på fyra språng mellan bommarna. Det går ofta för sakta eftersom det är en ganska kort sväng när man vänder upp. De flesta rider lite för kort och får öka till andra bommen, och då blir det trångt till tredje.

När du rider på bommarna på båda långsidorna blir det tajta svängar. Se till att hålla igång galoppen i svängarna.

När fyra språng fungerar bra är det bara att börja experimentera. Kan du rida på fem korta? Fyra mellan första och andra bommen och fem mellan andra och tredje.

Syftet med den här övningen är att lära känna hästens galopp och att lära sig vad som krävs för att reglera den.

Tänk på att sitta ner i sadeln, du behöver inte tänka att bommarna är hinder. Men sitt inte bakom lod utan lite lätt.

A och O för att få en häst lösgjord är att den är både fysiskt och psykiskt avspänd. Därför är det bra att rasta av den lite grann innan du börjar arbeta den. En spänd häst är omöjlig att få lösgjord. Får den däremot springa av sig lite först så den blir avslappnad i ”hjärnan” så blir den mottaglig för arbete.

När man lösgör hästen ska man hela tiden tänka framåt och undvika att dra för mycket i den. Arbete på volter av olika storlek och serpentiner är bra. Även tempoväxlingar och övergångar mellan olika gångarter är lösgörande. Sidvärtsrörelser (när du flyttar hästen undan för skänkeln) är också bra och det kan du göra både i skritt, trav och galopp.

De inre hjälperna är lösgörande och de yttre är samlande. Om du har en häst som gärna vill ”springa ifrån” dina hjälper behöver du rida ”samlande lösgörande arbete”. Det innebär att du behöver bromsa hästen lite grann med de yttre hjälperna då och då så att du hjälper den att balansera upp sig samtidigt som dina inre hjälper verkar lösgörande. Har du däremot en häst som är lat och inte vill gå fram så behöver du rida ”lösgörande arbete” och rida den lite ”vildare” framåt. – Ibland tycker jag att vi rider fram våra hästar för länge innan vi börjar hoppa. Börjar du hoppa lite tidigare så får du kontakt med hästen och då kan du samtidigt kontrollera att ni är på samma ”våglängd”.

Man kan variera arbetet genom att rida serpentiner, tempoväxlingar, övergångar, travbommar och bomserier med längre och kortare avstånd. Tänk på att ”vidga vägen” genom att kontrollera att hästen tar de sidförande hjälperna på alla böjda spår (inre hjälperna mot de yttre hjälperna). Så fort hästen tar din sidförande hjälp är det viktigt att du rider framåt igen och berömmer den!

Om du har en häst som vill gå med hög nacke är det viktigt att du försöker rida den i lite lägre form och att du har tålamod och väntar på att hästen ska sänka sig framåt-nedåt med nacken. Har du däremot en häst som helst vill gå i en låg form ska du istället försöka rida den i en lite högre form. Att hästen är lösgjord menas att du kan rida den i vilken form du vill – på hästens utbildningsnivå.

Jobba med din sits/ vikt

För att få hästen att bära mer vikt på bakbenen är det bra att renodla de vändande hjälperna. Många ryttare borde vara mer medvetna om hur de kan använda sin sits/vikt för att få hästen att följa med i vändningar och svängar. Om du använder din vikt så lär hästen sig att följa din vikt. Hästen ska vara lätt både att vända och att räta ut igen. 

En bra övning är att rida på en volt eller en fyrkant och vända hästen med ledande innertygeln. Vikten förläggs inåt och den yttre tygeln reglerar hur mycket hästens hals böjs åt sidan och det är viktigt att du behåller kontakten på yttertygeln genom hela vändningen. Så fort hästen vänder ger du eftergift på den inre tygeln för att kontrollera att hästen inte ”fastnar” i den. Håll emot med innerskänkeln för att hindra att bakdelen faller inåt.

En annan övning är att rida serpentiner med fyra eller fem bågar och att lägga ut bomserier med olika avstånd på medellinjen. Du kan variera mellan kort, normalt och långt avstånd mellan bommarna. Då blir det naturliga tempoväxlingar eftersom du behöver både korta och länga din häst. 

Några tips för en lösgjord häst:

1. Se till att hästen hela tiden är avspänd, både fysiskt och psykiskt.
2. Innan du börjar rida bör du ha en tydlig plan för ditt arbete med hästen och se till att du hela tiden är medveten och fokuserad.
3. Bygg upp ditt arbete så det är en tydlig stegring av kraven. Börja lätt och gör det sedan lite svårare.
4. Om du får problem eller spänning bör du alltid kontrollera att hästen verkligen förstår vad du menar.
5. Om din häst blir spänd måste du snabbt backa tillbaka och göra jobbet lättare för din den.
6. Rid mycket över gångar för att få din häst lösgjord.
7. Lägg in regelbundna kontroller av att din häst går för lätta hjälper och bär sig själv under ridpasset och att den söker ett mjukt stöd på bettet.
8. Om du har en het häst är det bra att ligga kvar ett tag i samma övning så den vänjer sig och får förtroende.

Vad är en bra form?

Det beror helt och hållet på vilken häst du rider. En 4-årig häst ska gå i en helt annan form jämfört med en färdigutbildad. En bra form handlar om att hästen ska arbeta med balans och stöd i tygeln. Det är viktigt att inte bara fokusera på hästens hals och huvud utan istället lägga större vikt vid att hela hästen jobbar bakifrån och fram till handen. En del hästar går väldigt fint med nosryggen i lodrät linje utan att jobba genom hela kroppen.

Det finns ingen "fast bild" av hur en häst ska arbeta. Det är mer en helhet av hur alla hästens muskler arbetar från bakbenen över korset och ryggen, genom bogarna och fram till bettet. Hästen ska ha en tydlig överlinje och arbeta med en elastisk rygg. Den ska också söka sig framåt-nedåt med huvud och hals.

Ryttaren ska ha kontroll på hur hästens framdel är placerad i förhållande till bakdelen. En bra form är att du har lika mycket koll på båda sidor, att hästen "paketeras" mellan höger och vänster skänkel i bjudning fram mot handen

På den unga hästen är det väldigt viktigt att befästa en stadig form med ett trevligt stöd i handen. Den ska vara avslappnad och arbeta i balans i alla gångarter.

Har du en 5-åring visar du redan i dressyrprogrammet att du kan variera formen och att hästen söker sig framåt-nedåt. Ju äldre hästen blir, desto mer kan du variera formen i och med att hästen förbättrar sin balans.

Många hästar rids ofta med för kort hals och jobbar inte ärligt fram till bettet. Det är A och O att din häst är i balans och bär upp sig med bakbenen. Formen ska bibehållas i alla rörelser och hästen får inte korta sin hals när du t.ex. rider in i skänkelvikning eller skolor.

Nacken ska i slutänden vara den högsta punkten. Hästen ska vara avslappnad och följa de grundläggande hjälperna.

Om bakbenen är väl undersatta och hästen jobbar bra genom hela kroppen kanske det är en styrkesak innan nacken kommer till den högsta punkten. Om du jobbar vidare i ett halvår till så kommer nacken upp av sig själv.

Kontakten bakifrån och fram till handen och tvärtom är det viktigaste av allt. Därför ska man inte stirra sig blind på om nacken är högsta punkt eller inte.

Som ryttare ska man våga ha lite "is i magen" när man rider 6- och 7-åriga hästar och det börjar krävas lite samling. Om domarna skriver att hästen är för låg framtill gäller det att bygga upp den bakifrån genom att rida fler skolor och fler halvhalter. Då kommer nacken så småningom upp av sig själv. Hur hög nacken ska vara avgörs av hur mycket bakbenen arbetar inunder hästen.

Tips:

• Kontrollera att hästen söker sig framåt-nedåt när du lättar på båda tyglarna i alla rörelser.
• Var noga med att du kan leda med innerhanden och understöd tygeltaget med skänkeln som kontroll på att hästen arbetar runt den inre skänkeln.
• Kontrollera att du kan variera formen utan att hästen ändrar tempo eller linje av sig själv.
• Kom ihåg att det inte finns någon "fast form", utan formen beror på hur hästen är byggd.
• Använd 90 procent ben och 10 procent hand.
• Kontrollera att du kan minska tempot och samla hästen utan att handen går bakåt.
• Sätt en gräns för hur långt bak handen får gå. När du kommer till den gränsen måste handen gå framåt direkt igen.

Det gäller att lära sig att kontrollera hästens galopp i hoppningen. Denna bomövning är jättebra för att få koll på registret. Hästarna tycker också att det är kul övning. Både ytter- och innerskänkel måste vara aktiv.

Det ska vara 7,5 meter mellan bommarnas innerkant och bommarna ska vara ordentligt vinklade på böjt spår. Innerkanten av bommarna ska ligga på sockerbitar eller liknande.

1. Kom på tre språng mellan bommarna. Lägg bommarna på lägsta höjden. Det ska vara tre lika stora galoppsprång mellan bommarna.
2. Rid sedan i en större båge mellan bommarna. Jobba med innerskänkel för att få plats med fyra galoppsprång. När du ska rida på fyra måste du planera vägen för att rida en större båge. Ha ställningen kvar på innertygeln men reglera balans och steglängd på ytter. Om man inte har en stadig inverkan glider man lätt utanför sista bommen.
3. Skär sedan av linjen så att du får plats med två galoppsprång mellan bommarna. Var noga med att ha en aktiv innerskänkel före kurvan och att vända för ytterskänkeln. När du kommit över sista bommen, håll emot med innerskänkeln så att hästen inte kastar sig inåt. Använd ytterskänkeln mellan bommarna för att rätta framåt. Det är så skänklarna ska användas om det går. Ytterskänkeln ska rätta framåt och innerskänkeln ska forma.
4. Växla sedan mellan två, tre och fyra galoppsprång.

Tänk på att jobba med skänklarna. Tänk på vägen, planera.