hasthoppning.webblogg.se -

Malin Baryard-Johnsson

Malin Baryard-Johnsson är en svensk hoppryttare. Hon föddes 10 april 1975 i Sankt Laurenti församling i Söderköping och heter egentligen Malin Birgitta Barijard Johnsson. Hon började rida vi sex års ålder när hon följde med sina äldre systrar till en ridskola. Malin har nått stora framgångar inernationellt inom hästhoppning. Hon har också arbetat som programledare för ridsportprogrammet Barbacka.

Malin vann sitt första SM-guld år 1989 och även ett silver i ponny-EM och 1990 vann hon individuellt guld i ponny-EM tillsammans med ponnyn Innishannon. Sedan fortsatte hon tävla framgångsrikt när hon under mitten av 1990-talet fick åka och träna och arbeta för den engelska hoppryttaren John Whitaker i England i två år och tävlade som Younf Rider i EM, där hon vann ett lag-silver 1994 och ett lag-guld 1995, samt ett individuellt brons 1995. Hon slog igenom internationellt 1996, då hon hamnade på en sjundeplats i världscupfinalen.

Hon startade en egen verkamhet på Jonstorps gård utanför Norrköping efter hemkomsten till Sverige. Hon startade företaget Baryard Invest AB tillsammans med sin far, där de köper och säljer unghästar.

År 2003 blev hon rankad etta på världsrankningen över bästa ekipage tillsammans med Butterfly Flip, hennes mest kända häst. Med den hästen har hon vunnit sina lagsilver i EM, VM och OS.

2013-04-19 @ 10:26:00 Permalink Allmänt, Kommentarer (10) Trackbacks ()

Göteborg horse show 24-28 april

Snart drar Göteborg horse show igång igen! Ska du dit?

HÄR kan ni se programmet för alla dagarna.

Kommer även att sändas HÄR!!

2013-04-18 @ 09:56:00 Permalink Allmänt, Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hjälptyglar

Martingal

För att motverka att hästens huvud ska höjas över en viss punkt kan man använda en så kallad martingal. Den används på hästar som har en benägenhet att gå med huvudet högt i luften.Den sätts fast i sadelgjorden under magen och löper mellan frambenen till bröstet där den är delad i två lika långa remmar med en ring i båda ändarna där tränsets tygel ska gå igenom. Den hålls även på plats med en rem runt hästens hals.

När hästen höjer huvudet över normalt läge spänns martingalen och drar till i tygeln och bettet i munnen påverkas och förhindrar hästen att höja upp huvudet. På det sättet förmår man hästen att hålla huvudet sänkt.

Martingal har ingen effekt om hästen inte höjer huvudet över den punkt då martingalen börjar verka eller om ryttaren inte håller emot i tygeln och den stör heller inte hästen om tyglarna hänger eller när den inte höjer huvudet.

Den ska helst inte spännas för hårt utan bara tillräckligt för att skydda ryttarens ansikte från hästens bakhuvud om den plötsligt slår upp med huvudet.

Halsförlängare

Halsförlängare är ett elastiskt band som fästs genom bettringarna, runt hästens nacke och i sadelgjorden, antingen på sidorna eller mellan frambenen för att mana hästen att söka sig framåt neråt med huvudet.

Thidemantygel

För att hjälpa hästen att gå rätt i form kan man använda sig av en thidemantygel. Den tar emot när hästen går för högt med huvudet.

Den sätts fast i sadelgjorden, löper mellan hästens framben, förs genom bettringarna och knäpps fast i fästen på tyglarna.

Gramantygel

Gramantygel fungerar nästan på samma sätt som thidemantygeln, men det är ryttaren som håller i gramanen i stället för att knäppa fast den. Den används för att få hästens huvud sänkt, men den ska bara användas av erfarna ryttare på svårridna hästar för att få hästen att gå i rätt form. Det är viktigt att gramanen bara är ett hjälpmedel och ska inte användas för att tvinga hästen till rätt form.

Chambontygel

Chambontygel används endast vid longering. Den inverkar på hästens nacke och mun som gör hästen benägen att söka sig nedåt med huvudet. Chambonen fästs mellan frambenen i en longeringsgjord och sedan upp till ett nackstycke där det finns en ring på båda sidor, genom ringen och sedan ner till bettet. Chambon används för att gymnastisera hästen.

Goghtygel

Goghtygel används vid ridning och fungerar på samma sätt som chambon. Den verkar genom ett tryck på både hästens nacke och bett, men hästen kan sträcka huvudet och halsen framåt nedåt utan att hindras av hjälptygeln.

2013-04-16 @ 10:07:00 Permalink Allmänt, Kommentarer (1) Trackbacks ()

Kvalificeringsbestämmelser

Ponny

Efter tre felfritt genomförda rundor i LA på lägst regional tävling är ekipage kvalificerat till till msv B/msv B+.

Ekipage är kvalifiverat till msv A efter två felfritt genomförda rundor i msv B på lägst regional tävling.

Häst

Ekipage är kvalificerat till 1,30/1,35m hoppning efter två felfritt genomfördda grundhoppningar i 1,20m hoppning.

Ekipage är kvalificerat till 1,40/1,45m hoppning efter två felfritt genomförda grundhoppningar i 1,30m hoppning.

Ekipage är kvalificerat till 1,50/1,55/1,60m hoppning efter två felfritt genomförda grundhoppningar i 1,40m hoppning.

Ryttare som under de 24 senaste månaderna fått placeringar i 1,50m hoppning eller högre får starta alla hästar i alla klasser.

Ryttare som under de 24 senaste månaderna genomfört två felfria grundhoppningar i 1,40m hoppning eller högre får starta alla hästar i alla klasser upp t.o.m. 1,40m.

Start på elittävling

För att få starta i elittävling ska ryttaren ha klarat följande:

· Senior ska ha minst en placering i 1,45m hoppning eller högre.

· Unga ryttare ska ha minst en placering i 1,40m hoppning eller högre på lägst nationell nivå under de senaste 24 månaderna.

· Junior ska ha minst en placering i 1,35m hoppning eller högre eller felfri grundomgång i 1,40m hoppning eller högre, ej ackumulator, på lägst nationell nivå under de senaste 24 månaderna.

· Ryttare som under de senaste 24 månaderna fått placeringar i 1,50m hoppning eller högre får alltid starta i elittävling.

2013-04-13 @ 11:32:00 Permalink Allmänt, Kommentarer (0) Trackbacks ()

Unghästar/ponnyer samt avdelning B hästar/ponnyer

Avdelning B ska finnas i alla normala tävlingsklasser eller som separata klasser från 90/LD hoppning till 1,30/msv B hoppning. Bedömningen ska vara A.

Rosett delas ut till placerade. Sammanslagning av avdelningarna får inte göras. Alla ekipage har rätt att starta avdelning B om inte klassen är begränsad för endast unghästar. Häst som tidigare under tävlingsdagen startat i avd. B får inte starta avd. A.

Hästar under 3 år får aldrig starta. 4-åriga hästar får starta högst 1m/LC hoppning. 5-åriga hästar får starta högst 1,30/msv B hoppning. 4 och 5-åriga hästar får endast starta i avd. B. 6-åriga hästar får starta högst 1,40/ msv A hoppning.

6-åriga hästar får starta i avd A i klasser 0.90-1,25/LD-LA+ hoppning efter att ha presterat två felfria ritter på lägst lokal nivå i avd B på minst samma höjd det år hästen blir 6 år, men de får inte starta avd A i klasser 1,30-1,40/msv B-msv A hoppning efter två felfria ritter i avd B.

Ponny som tidigare under tävlingsdagen startat i avd B får inte starta i avd A i senare klass.

7-åriga och äldre ponnyer får starta i SM, NM, EM.

2013-04-12 @ 11:21:00 Permalink Regler, Unghästar, Kommentarer (0) Trackbacks ()

Länga ut galoppen

I denna övning kan man använda sig av en bom bakom hindren. Det kan vara bra eftersom hästen ofta byter till rätt galopp över bommen, även om den har landat i fel galopp efter hindret. Det leder sedan till att hästen byter till rätt galopp redan över hindret.

Ställ upp hindren som på skissen. Man kan börja övningen på cirka 90 cm. Se till att bommen som ligger bakom hindret ligger ungefär tre meter ut så att du inte riskerar att hästen ska snubbla över bommen.

Sätt galopp i hästen och tänk på att behålla samma galopp i svängarna. Hoppa banan som skissen visar. Försök att få hästen att landa i rätt galopp efter hindren.

Tänk på att låta blicken vara med! Träna på att rida rakt fram efter hindren och att komma ut ordentligt i hörnen.

2013-04-11 @ 09:39:14 Permalink Övningar, Kommentarer (0) Trackbacks ()