Hopphästens muskler

Det krävs många muskler för att en häst ska kunna hoppa ett hinder och ju högre hindret är desto mer måste musklerna jobba. Så för att minska hästens skaderisk vid hoppning gäller det att den har en riktigt bra grundstyrka. Det finns även muskler som snabbt och tidigt indikerar på en analkande skada.

DETTA HÄNDER I UPPHOPPET:
I upphoppet är det bicepsmuskeln som böjer armbågen och arm­bågsleden. Bicepsmuskeln har en stor betydelse för hopphästar eftersom muskeln är avgörande i både upphoppet och i landningen. 
För att bog­leden ska kunna dra ihop sig krävs det att delta­musklerna arbetar. Fram­benets carpalböjare heter den muskel som böjer frambenen. 
Trapezius eller kappmuskeln, är en s k triangulär muskel vid manken som lyfter upp den bakre delen av skuldran och för skuldran bakåt i upphoppet. Den här muskeln är inte så lätt att komma åt för dig som ryttare – det kan därför vara svårt att avgöra om den är spänd där eller inte.

Det krävs att höftledssträckaren är aktiv när hästen påbörjar sitt språng och därmed måste sträcka ut höften. 
Gastrocnemius, även kallad vadmuskulaturen, sträcker ut hasen. Även knäet måste sträckas ut tillsammans med höften, hasleden och vaden och det jobbet utför knästräckaren, som även är med och rätar ut hästens bakben. 
Longissimus som är den långa starka ryggsträckaren, ligger gömd under andra muskler och hjälper till att lyfta upp fram­delen. 
Lårspännarmuskeln (tensor fasciate latae) får arbeta hårt just i upphoppet. Den hittar du på utsidan av benet, bakom bakknät och bakom den muskel som ser ut som en uppblåst påse. Det finns en skåra som går framför muskeln och där kan man känna av hur mycket träningsvärk hästen har fått från går­dagens hoppning. 

TESTA!

Om hästen är spänd kan den börja sparka och vifta med svansen – bli irriterad helt enkelt. Skåran som definierar muskeln är förvisso eftertraktad, men den får inte bli för indragen.

DETTA HÄNDER I SPRÅNGET:
När både framben och bakben är uppdragna och hästen är mitt i språnget är det trapezius som håller upp och tillbaka bog­bladet. Om sadeln inte ligger som den ska vid bogbladet utan trycker kan hästen känna av det i denna fas (även en del i upphoppet), vilket ofta leder till att hästen hoppar med hängande framben. Det är då den övre bogbladshörnan som kommer i kläm och gör att hästen inte vill vinkla bogbladet och därmed dra upp sina framben. 
Bogledssträckarna är flera muskler som sträcker bogleden och skuldran. Sternocephalicus eller underhalsen, är den muskeln som bestämmer huvudets position i språnget. Om muskeln är spänd drar hästen in huvudet i språnget istället för att sträcka huvudet framåt. Brachiocephalicus, eller den långa halsmuskeln, är den delen av halsmuskeln som går över halskotorna och påverkar frambens­lyftet. Det här är en lång muskel som går ner över bicepsen och ända ner till frambenets överarm. 
Många muskler har två funktioner beroende på var i rörelsen hästen befinner sig. Den kan i ena stunden vara sträckare för en led och böjare för en annan led, en halv sekund senare. 
Höftböjaren som sitter djupt in i höften håller upp benet och böjer höftleden i språnget. 
Även vadmuskeln och en del av hamstrings, böjer i språnget knäet medan den i upphoppet istället sträcker hasen.

DETTA HÄNDER I LANDNINGEN:
Tensor- eller lårspännarmuskeln sträcker ut och böjer upp bakbenet. På människan är denna muskel extra välutvecklad på t ex löpare och höjdhoppare. Om muskeln är stram leder det till att hela benet blir stelt. Likaså är det med hästar, är muskeln stel kan hästen inte öppna upp bakbenen ordentligt i språnget utan hoppar med lite stela bakben, som den hellre drar under sig än sträcker ut ordentligt. 
För att förhindra muskeln från att spänna sig, eller för att lossa på spänningar, kan man massera uppe på muskelbuken.Alldeles för ofta fokuserar vi på leden och senan, men glömmer muskelpaketet som hör till. Om muskeln är spänd kan den rynka sig som hårda rynkor och får du en spänd muskel är det tyvärr ofta en signal på att det kan vara något problem med senan eller gaffelbandet i bakbenet. 
Även griffelbensskador, lösa benbitar eller annan nedsatt funktion i bakbenet, går ofta att läsa av på just den här muskeln som är väl värd att vara extra uppmärksam på. Genom att massera den till vardags kan du hålla hela bakbenet i trim, inte bara just den muskeln utan hela strukturen i skenan, allt från benstrukturen till senor och leder. Hästen kan bli väldigt irriterad om du trycker på muskeln vid träningsvärk eller om något är fel. Är det en äldre skada blir muskeln som en stram hård vägg. 

TESTA! 

Jämför med den andra sidan om du är osäker. Början på gaffelbandsskador är svåra att hitta och kan ligga och dra en stund, här kan du förebygga skadan om du upptäcker spänningarna i tid. 
Armbågssträckaren och triceps jobbar för att sträcka fram frambenen. 
I landningen måste bogsträckaren sträcka ut maximalt. Om hästen alltid landar på samma ben, alltså i samma galopp, kan den bli väldigt stel och för stark i den bogen, vilket gör att risken blir större för att skador på det andra frambenet. Gör därför en regelbunden kontoll av bogarna så att den ena inte blir stel och stum. Försök dock inte att göra den svaga bogen starkare, utan istället den starka bogen smidigare. Detta för att en stel bog gör att hästen måste parera med det andra benet tidigare, vilket kan leda till skador. Ofta fokuserar vi på den svaga sidan istället för den starka – som vi behöver göra smidigare. 

TESTA! 

För att under­söka smidigheten kan du lyfta frambenet och böja det i vinkel för att sedan föra det bakåt. Det benet som kommer längst bak är den smidiga sidan. 
När hästen sträcker ut benet med sträckaren behöver den hjälp av den bakre sågmuskeln, serratus thoracis för att hålla benet intill kroppen så att kraften centreras framåt och hästen inte fläker sig. Om serratus är spänd har hästen svårt att göra detta och sliter då på hov­leden och kotan. All stabilitet ska ligga i bogen och bringan för att und­vika slitningar i leder och senor. Många hopphästar får problem med framkotor, framknän och senor och detta beror ofta på stabiliteten och smidigheten i bogen. Serratus är lätt att känna, den ligger ovanpå rev­benen under sadeln. När muskeln är spänd blir den väldigt spänd i hörnan vid bogbladet. 

TESTA! 

Om muskeln är fluffig och fin är den i gott skick – men om det känns som om din hand närmast hoppar över den och slinter över muskeln, är den spänd.

» Hästar med ryggproblem kan hänga med ett bakben och börja riva för att dom är trötta i ländryggen. Har du en häst med mycket fullblod är sannolikheten större att den får känningar av Kissing Spines, då fullblod har tätare tornutskott, om dom hoppar mer och högre än dom är tränade för. Men ryggproblem kan bero även på andra saker och övertänjning av den långa ryggsträckaren är det vanligaste felet och detta kan du ofta se på att hästen hoppar flackt. Den behöver inte alltid hoppa flackt, men bli flacka på vissa typer av underlag och det visar sig lättare på en lösare bana. Flackheten finns då inte bara vid hoppningen utan även vid markarbetet men där är det inte alltid lika tydligt. Att hästen hoppar flackt eller går flackt är ett uttryck och betyder att hästen blir lång, hoppar plant och rakt istället för runt och lägger stor belastning på frampartiet.

Hästar med långa ryggar har en ökad skaderisk i ryggens mjukdelar och får lättar muskelproblem där. Detta beror på att höftböjaren får en ökad ansträngning för att hålla höfterna på plats och det blir en lång väg fram till frambenen för ryggsträckaren.

» Ett brett bäcken är att önska, alltså ett brett avstånd mellan höftknölen och korset, vilket möjliggör en större sätesmuskulatur. En häst med trångt bäcken hindrar sätesmusklernas utveckling vilket leder till att hästen inte får samma stöd till ryggen och bakbenen. Den tappar även kraft från bakbenen.

» På en hopphäst önskas ett långt skankben. Har du där en lång häv­stång, har du oftast en bra vinkel i höften. Det ska helst vara en öppen vinkel som inte är för rak. Du får därigenom en helt annan vägvinnande galopp.

» Spända vadmuskler vill vi naturligtvis inte ha! Men det är typiskt för hopp­hästar. Det är nästan det som präglar hopphästen mest och som gör att du bara genom att titta på musklerna kan se att det är en hopphäst – så stor skillnad kan det alltså vara mellan musklerna på hästar inom olika discipliner. Vadmuskeln kan du enkelt, och med fördel, massera själv med handen eller med en gummiskrapa.

» Lutande bogblad är att föredra framför ett för rakt brant bogblad.Ett lutande bogblad gör det lättare för hästen att få upp frambenen och det främjar musklerna bakom bogbladet vilket behövs till hoppningen – och då främst till landningen då dom ansvarar för att minska påfrestningen i senorna. En rak vinkel gör hela hästens rörelse lite stötig. Vinkeln i bogen gör dessutom hästen lättare i framdelen och att få på bakbenen. Lutningen bidrar också till och den har lättare att använda halsen i balans.


Kommentarer
Postat av: Sanna Wihlborg

Vilken bra och intressant blogg!

2013-01-31 @ 11:41:57
URL: http://unawares.blogg.se
Postat av: Tove

Söt blogg :)

2013-01-31 @ 15:18:23
URL: http://granaryttarna.se
Postat av: Beata

Jättebra blogg, här ska jag lära mig mycket!

2013-01-31 @ 15:36:17
URL: http://beatawolgers.blogg.se
Postat av: Emmy

Bloggen var superfin! :) Har precis börjat inrikta mig på hoppning, så det blir nog läsvärt!

2013-01-31 @ 18:59:40
URL: http://mliandersson.se
Postat av: Olivia Gustavsson

intressant inlägg! :)

2013-01-31 @ 22:23:48
URL: http://oliiviiagustavsson.blogg.se
Postat av: Ponnydressyr - Sara

Kul hoppas ditt projekt går bra! Du kan ju skriva ex en avståndstabell eller något :)

Kram

Svar: Jag har redan skrivit en avståndstabell men tack så mycket för att du tipsade iaf :)
hasthoppning.webblogg.se

2013-02-01 @ 22:17:39
URL: http://ponnydressyr.se
Postat av: Angelica

Jättefin och intressant blogg :)

2013-02-01 @ 23:31:05
URL: http://kulltorpsbramaa.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0